Привет. Heter du Vladimir Putin?

Skolorna fördömer å det starkaste Rysslands invasion av Ukraina. Vi har infört effektiva sanktioner mot president Vladimir Putin.

Är du president Putin?

Vi vet att denna låtsassanktion kan tolkas som ett hån mot modern diplomati. Det har aldrig varit vår avsikt.

Första världskrigets orsaker

Världen stod på tröskeln till ett nytt århundrade – ett århundrade som skulle präglas av två enorma krig. Men maktkampen var inte ny: trettioåriga kriget (1618–1648), sjuårskriget (1756–1763) och Napoleonkrigen (1803–1815) är exempel på den maktkamp som har utspelat sig mellan de europeiska stormakterna i hundratals år. Det var dock något nytt den här gången; kriget var industrialiserat och globaliserat.

Det finns en begreppslista längst ner. Räds inte att läsa den innan du börjar med texten. Artikeln tidslinje över världskrigen rekommenderas också.

Brittisk soldat i senapsgas.
Brittisk soldat i senapsgas.

Allianser

Både Ryssland och Frankrike var rädda för Tyskland. År 1871 besegrades Frankrike i fransk-tyska kriget. Det var början på Tyska imperiet. I Ryssland styrde tsar Nikolaj II ett enormt imperium, men de flesta av hans undersåtar var fattiga och många var missnöjde med eländiga arbetsförhållanden. Styret präglades av olycka och ovilja att reformera. Rädslan fanns att ett krig med Tyskland skulle få kejsardömet att falla (vilket det också gjorde 1917).

Samtidigt hotade Tyskland också Storbritanniens koloniala imperium. Fram till segern 1871 i fransk-tyska kriget hade Tyskland varit uppdelat mellan olika furstar. Den nyvunna enhetligheten gjorde att Tyskland också ville ge sig in i kolonialismen som de andra europeiska stormakterna redan hade hållit på med. Men nu låg tyskarna långt efter i loppet och de flesta stora landmassorna var redan kolonialiserade.

Rysslands rädsla för en tysk invasion, Frankrikes rädsla för att fransk-tyska kriget skulle återupprepas och Storbritanniens rädsla för Tysklands koloniala ambitioner, ledde till att Trippelententen bildades (senare känd som Ententen eller De allierade). Ryssland, Frankrike och Storbritannien lovade att skydda varandra.

Österrike-Ungern (se begreppslistan) var i konflikt med de slaviska folken, nämnvärt ryssar och serber, och allierade sig därför med med Tyskland, som också låg i konflikt med det slaviska folket, även om det främst var utländska ryssar och inte inhemska folkgrupper som var fienden.

I väst fanns det franska hotet. Både Italien och Tyskland hade koloniala konflikter och dåliga relationer med Frankrike. Så bildades Trippelalliansen – Tyskland, Österrike-Ungern och Italien lovade att skydda varandra.

Men mellan alliansens bildning och krigets utbrott, förvärrades Tysklands och Österrike Ungerns relationer med Italien. De var inte villiga att hjälpa Italien och Italien hade dessutom försökt komma in i Trippelententen, deras fiende. Under kriget vägrade Italien att gå med på sina allierades sida. Däremot stöttades Tyskland och Österrike-Ungern av Osmanska riket (se begreppslista och senare Bulgarien. Därför kallas alliansen under kriget i stället för Centralmakterna.

Europeiska militära allianser 1914.
Europeiska militära allianser 1914.

Nationalism

När fler och fler kunde engagera sig i nyheter och andra medier blev de också mer engagerade i politiken. Den enda tillgängliga nyhetsmedian för den allmänna befolkningen var landets egna tidningar. Dessa var fyllda med nationalistisk retorik, landets nya erövringar och propaganda mot andra nationer. Det gjorde att nationalismen växte. Nya och moderna arméer förstärkte effekten.

Många nationer, särskilt Österrike-Ungern, bestod av många folkslag. Ofta var det spänt mellan dessa folkslag och vissa av de kände sig särskilt utsatta av staten. Dessa ville ha sina egna nationalstater där deras egen kultur var dominant. I Österrike-Ungern var serberna en sådan grupp. Även om det fanns ett land för serberna – Serbien – levde många serber utanför landet. De ville att Serbien skulle annektera det området.

Österrike-Ungern bestod av många etniska grupper som inte alltid kom överens.
Österrike-Ungern bestod av många etniska grupper som inte alltid kom överens.

Militarism

Sedan 1800-talets andra hälft hade Europas arméer tävlat om att modernisera. År 1800 stod soldater rakryggade i led några tiotal meter från fienden och sköt med vapen som bara kunder avlossas ett fåtal gånger varje minut. År 1900 fanns kanoner som kunde skjuta upp emot tjugo kilometer. Nästan alla arméer hade också övergått från uppklädda till kamouflerade. Den ökande militarismen kan kopplas till nationernas ökade industriella kapacitet från den industriella revolutionen och imperialismen. Militarismen hör också ihop med nationalismen – nationalister vill att deras land ska ha den största och präktigaste armén. Den nationalistiska militarismen försämrade relationer mellan de europeiska stormakterna och gav upphov till en kapprustning.

Franska soldater i Napoleons armé tidigt 1800-tal respektive brittiska soldater under andra boerkriget 1899. Notera att de senare uniformerna är mindre färgstarka.
Franska soldater i Napoleons armé tidigt 1800-tal respektive brittiska soldater under andra boerkriget 1899. Notera att de senare uniformerna är mindre färgstarka.

Imperialism

Under det senare 1800-talet var imperialismen utbredd. De starka och utvecklade europeiska nationerna ville utöka sin makt och göra sina länder större. Det var dock väldigt svårt att erövra europeiska och andra utvecklade nationer, eftersom de var inblandade i olika allianser och hade mäktiga och moderna arméer. I stället sökte sig kolonisatörerna till territorium som var lättare att ta över. Det fanns främst i Afrika, men också många andra ställen i världen med mindre utvecklade arméer blev koloniserade – noterbart var britternas erövring av Indien.

Det var mycket konkurrens mellan nationerna om deras erövringar. Ibland bröt små krig ut, av vilka det mest kända är andra boerkriget (1899-1902) där britter slogs mot nederländska kolonisatörer ("boer") i Sydafrika. Boerna kunde inte frambringa stora mängder trupper och bestämde sig därmed för en annan strategi – gerillakrigföring. Boerna använde små grupper beväpnade män för att attackera mindre mål, till exempel mattransporter, för att trakassera fienden utan att behöva möta dem i strid. Det var en strategi som inte var ny, men skulle bli alltmer vanlig under 1900-talet.

Kolonialiseringen av Afrika runt 1914. Endast Etiopien och Liberia är fria.
Kolonialiseringen av Afrika runt 1914. Endast Etiopien och Liberia är fria.

Skotten i Sarajevo

Den mest direkta orsaken till första världskriget är Franz Ferdinand av Österrikes död. Ferdinand ska ärva tronen och är därför en väldigt viktig figur i Österrike-Ungern. Söndagen 28 juni 1914 besöker han den bosniska staden Sarajevo. Dock är styret, och därigenom han, inte särskilt populärt bland vissa delar av stadens befolkning, särskilt den serbiska och bosniska befolkningen som vill bli självständiga. Terrororganisationen Svarta handen planerar ett attentat mot Ferdinand. Attentatet är nära att misslyckas men till slut lyckas attentatsmannen Gavrilo Princip närma sig Ferdinand och hans fru Sophie von Chotek. Han drar fram sin pistol och avlossar två skott i paret. Båda avlider till följd av sina skador. Incidenten skapar en politisk kris. Österrike-Ungern och Serbien har redan en usel relation, men händelsen får Österrike-Ungern att misstänka Serbien för mordet på dess tronföljare. Österrike-Ungern skickar ett ultimatum bestående av en lång lista förödmjukande eftergifter som Serbien ska gå med på. Serbien går med på allt förutom att låta Österrike-Ungern vara delaktiga i en intern utredning. 28 juli 1914, en månad efter skotten i Sarajevo, förklarar Österrike-Ungern krig mot Serbien. Att hämnas mordet på Ferdinand var snarare en ursäkt att ta över grannlandet än den verkliga orsaken.

Dubbelmordet avbildad i en samtida italiensk tidning.
Dubbelmordet avbildad i en samtida italiensk tidning.

Svarta veckan

Ryssland har redan uttryckt sin vilja att skydda Serbien vid en eventuell invasion. Både Rysslands och Serbiens folk tillhörde folkgruppen slaver, så Ryssland vill skydda sin folkgrupp. Tyskland och Österrike-Ungern är allierade. När Ryssland börjar mobilisera sin armé, bestämmer sig Tyskland för att det var bäst att slå till snabbt. 1 augusti förklarar Tyskland krig mot Ryssland. Frankrike och Ryssland var allierade. Därför förklarade Tyskland också krig mot Frankrike 3 augusti. För att överraska den franska armén aktiverar Tyskland Schlieffenplanen och går genom Belgien (vilket också skedde i andra världskriget). Nationerna har gått med på att hålla Belgien neutralt i framtida konflikter, så när Tyskland 4 augusti går in i Belgien förklarar Storbritannien krig.

Världskriget var ett faktum.

Känd brittisk propaganda från 1914 producerad för rekrytering. Mannen på bilden är brittiske krigsminister Kitchener.
Känd brittisk propaganda från 1914 producerad för rekrytering. Mannen på bilden är brittiske krigsminister Kitchener.

Begrepp

  • Nationalstat. En stat där en folkgrupp är dominant – motsatsen till ett kolonialt rike. Sverige är en nationalstat.
  • Nationalism. Den ideologi som sätter särskilt fokus på nationen. En nationalist tycker att deras nation är bäst, inte bara bra.
  • Annektera. Att ta full kontroll över ett landområde. I stället för att bara ockupera land, blir det ockuperade landet en del av det härskande landet. Sverige annekterade 1658 Skåne.
  • Koloni. Ett territorium som erövrats för ett land som inte riktigt har anspråk på det. USA började som en brittisk koloni.
  • Österrike-Ungern. Bildades 1867 ur kejsardömet Österrike och var en dubbelmonarki (två monarker). Österrike var dock den dominerande parten. Löstes upp 1918 på grund av förlusten i första världskriget.
  • Monarki. Kung eller liknande ledare, såsom kejsare, (monark) leder staten. Sverige är tekniskt sett en monarki, men kungen har egentligen inte betydande makt.
  • Osmanska riket. Turkiets föregångare. Kallades "Europas sjuke man" – ett imperium som hade krympt och teknologiskt hamnat efter tills det löstes upp i Turkiet efter kriget. Det nya Turkiet blev sekulariserat och modernare under ledaren Atatürk.
  • Schlieffenplanen. Tysklands plan för att invadera Belgien och sedan ta norra Frankrike kallas Schlieffenplanen, efter upphovsmannen och fältmarskalken Alfred von Schlieffen.
  • Fältmarskalk. Högsta chefen eller en av de högsta cheferna (i det sistnämnda invändningens kontext) i en armé. Bestämmer över generalerna.

Observera att författaren inte har någon högre utbildning i området.